Splitcane

Vintrarna kan vara ack så långa för en inbiten flugfiskare. Normalt tar man sig runt denna mörka kalla årstid genom att drömma sig tillbaka och binda en fluga eller två. Men förra året fick jag en snilleblixt som var så snillrik att jag närapå svimmade av uppenbarelsen. 

Jag ska bygga ett eget splitcane flugspö.

Började med att köpa två böcker i ämnet. Båda från usa då de inte finns på svenska. När jag fått hem böckerna blev det uppenbart att mina kunskaper i engelska är under all kritik. Men genom google translate, massor med tid och youtube började grunderna i spöbyggnad utkristallisera sig. Nu startade letandet efter redskap och här uppenbarade sig ytterligere en brist på min kunskapskarta. Hantverkskunnande. Men genom att prata med kunnigt folk och några väldigt hjälpsamma spöbyggare överbryggade jag en del kunskapsluckor.  Hyvelformen beställdes från usa till ett skyhögt pris, diverse verktyg från nätet. Bambu införskaffades och en vän fixade fram en hyvelform i trä för grovhyvling. Nu kunde jag starta mitt byggande. Planen var att bygga ett 8 fots flugspö. 

Den planen sprack. 

Jag hade så gott jag kunnat tragglat mig igenom dessa två böcker. Spenderat dagar framför datorn med att läsa och se filmer om spöbyggnad. Jag kände mig redo, tills jag började. Efter att ha splittat fel och brutit av oansvarigt mycket bambu började jag inse att detta kräver ett enormt handlag. 

Principen är enkel. 

Du ska ta en bambustock, dela den i ett antal tunna delar sedan rikta och hyvla de till exakt rätt mått i en hyvelform. Limma ihop 6 st trekantiga delar, fästa öglor handtag holkar och rullfäste sedan lacka. Men så är inte verklighetet. Taket svartnade av alla svordomar. Detta kräver djup meditiation och andning i fyrkant innan spöbyggnad kan påbörjas. 

Men efter att ha vädrat ut de värsta svordomarna och sänkt min medvetandegrad till nästan död har jag faktiskt lyckats komma till finhyvling av ett spö som var tänkt att bli 8 fot. 

Men det blir nog bara 7.